Det blev en pojke

Japp, det blev det. Våran lilla Leo kom till världen den 8 Maj. Men det gick vilt till kan jag tala om.

Jag var ju inbokad för ett planerat kejsarsnitt måndagen den 8 Maj. Så på söndagen så åkte skruttan till mormor för att vara där medans jag låg på BB. Sambon och jag tillbringade kvällen med att slöa och se på TV. I min storlek orkade jag inte göra så mycket mer. Vi gick och la oss runt midnatt och jag lyckades, trots nervositet, somna rätt fort.

Vaknar mitt i natten för att kissa, som vi gravida alltid gör. Efter uträttat ärende så ska jag gå tillbaka in i sovrummet och lägga mig. Då går vattnet. Hmmm, det ska det ju inte göra, jag ska ju snittas, inte föda den naturliga vägen. Hela golvet är blött och jag springer runt som en yr höna för att svabba upp allt. Vilket är omöjligt, eftersom det kommer nytt hela tiden.

Kommer då på den otroligt smarta idén att ta en liten handduk, vika ihop den och sätta mellan låren. Det suger ju i alla fall upp vattnet. Sen hur bekvämt det var, eller hur det såg ut när jag sprang runt där och svabbade med en handduk mellan låren, det är en annan sak.

Efter att jag lyckats svabba upp allt så väckte jag sambon. Medans han klädde på sig så ringde jag till förlossningen och förklarade att vattnet hade gått, men jag är inbokad för ett snitt, och kan inte föda naturligt. De sa åt oss att komma in på en gång.

Då kom nästa problem: Taxi. Beställer man en taxi en söndagnatt klockan fyra på morgonen från stadens största taxibolag, och talar om att man ska till förlossningen, så ska man inte behöva vänta över en timma. Med en handduk mellan låren, värkar så kraftiga att man är på väg att döda någon, och iskallt ute.

När vi väl kommer in till BB får jag lägga mig ner med dosor på magen som mäter värkarna och lyssnar på bebisen hjärtslag. Jag blev undersökt och det konstaterades att jag hade börjat öppna mig. Panik blev det för mig, sambon var dock väldigt lugn, jag som trodde att det skulle vara tvärt om.

Jag fick värkstillande dropp för att allt skulle stanna av så jag inte skulle öppna mig mer. Sen fick jag ligga och vänta ett tag. Sen blev det full fart. Det sattes kateter och kanyler, vätskeersättning sattes in eftersom jag inte fått dricka sedan midnatt, jag skulle ju opereras.

Sen fick jag komma in på operation, och var livrädd. Min största fobi, näst efter spindlar, är ju nålar. Men alla som var där var helt otroligt suveräna. Läkaren stod och berättade roliga historier för mig för att jag skulle slappna av.

Klockan 3 minuter över nio kom då äntligen våran älskade Leo till världen med ett skrik. Han var 49 cm lång och vägde 3360 g. Världens finaste lilla hjärta, och en exakt kopia av sin pappa, men med mammas mun.

Jag blev kvar på BB i tre dagar, sen fick jag nog och åkte hem. Jag ville ju hem och få vara med hela min familj. Och jag hade inte ont i såret och loppan mådde bra. Så vi for hem och stormtrivdes.

Men amningen fick jag aldrig att funka. Han fick inget grepp om brösten, och mjölken försvann rätt fort. Jag hade samma problem när skruttan föddes. Där försvann mjölken efter tre dagar. Så loppan får tillägg i flaska, och är så jättenöjd med det. Fördelen är att sambon kan ta en natt här och där också.

Han sover i stort sett hela tiden. Ibland vill han vara vaken och umgås. Han skriker nästan aldrig, bara när han är hungrig. Ett väldigt förnöjt barn är han. Han syster dyrkar honom och säger att det är hennes bebis, och hans storebror tycker han är söt, men än så länge rätt tråkig.

Så välkommen till världen min lilla pojke.

Kejsarsnitt

Satt och läste Linda Skugges blogg, och blev så arg så jag var tvungen att avbryta för att få ge luft åt mina åsikter. Linda hävdar, på största möjliga allvar, att kejsarsnitt är ett säkrare alternativ än vanlig vaginal förlossning. Orsaken är att det är fler som har dött när de har fött på vanligt sätt än med kejsarsnitt. Jag har alltid gillat Linda Skugge, och tyckt om att läsa det hon skriver, även fastän jag inte alltid delat hennes åsikter. Men nu har hon gått för långt.

Jag har själv fött med kejsarsnitt båda gångerna, och kommer även göra så denna gång. Anledningen är bäckenträngsel, vilket omöjliggör en vanlig vaginal förlossning för mig. Jag är även för kvinnans fria rätt att välja hur man ska föda. Men att säga att kejsarsnitt är mer säkert är idioti. Hur säkert något är avgörs inte av hur många som dör. Och att som Linda Skugge säga att hon inte får föda normalt pga två kejsarsnitt är bara skitsnack. Jag har också fått två kejsarsnitt, och om mitt bäcken hade vidgat sig den här gången så hade jag fått föda normalt.

En operation innebär alltid en risk, då det är ett onaturligt ingrepp på kroppen. Mycket kan gå fel, förutom att man dör. Folk har hamnat i koma, pga latexallergi (det är latex i handskarna gynkirurgen har). När jag fick min son så skar kirurgen fel och jag förlorade 1½ liter mer blod än man ska och höll på att förblöda, fick kramper osv osv. Jag tror att skulle man kolla på djupet, så sker det mer komplikationer efter ett kejsarsnitt än efter en vaginal förlossning.

För att inte tala om efteråt. Du har konstanta, starka smärtor i ca 3 veckor efteråt i operationsärret, vilket gör att du inte kan gå ordentligt, du har svårt att komma i och ur sängen, du kan inte lyfta din lilla som du själv vill, svårt att gå i trappor, och de första 2 veckorna ska man absolut inte ens tänka på att ens försöka lyfta ett storasyskon som också vill ha mammas uppmärksamhet. Du kan få en infektion i ärret och behöva åka upp och bli uppskuren igen. Ja, riskerna med en operation är många, så många fler än att "bara" dö.

Vardagslyx

Nu har jag kommit på vad som är lyx för mig. Att klockan halv sju på kvällen få sitta i lugn och ro ute på ballkongen med en bra bok, med t-shirt på sig. Det är en lyx som inte går att köpa för pengar. Tro mig, det är helt omöjligt med min lilla tvååring här hemma. Då får man aldrig sitta där ute själv, hon ska alltid med ut och springa runt och klättra upp och ner i stolen. Det är därför jag sitter här inne och bloggar istället.

Nu ska det reserveras böcker på biblioteket sambon ska få hämta ut i morgon. Fem dagar på BB måste fördrivas på något sätt med en liten bebis som bara sover och ammas. Man blir väldigt lätt uttråkad. Bara fem dagar kvar.