Blir så trött

I morse hade jag sovmorgon. Vaknade av att de två minsta trollen kom intraskandes och ville nåt. Frågade vad pappa gjorde, han låg i soffan och sov. Stormar upp och ser mycket riktigt K ligga och snarka i soffan. Jag väckte honom och hans första ord var “Jag är vaken”. Fan vad arg jag blir, det händer jämt. Hur kan han tro att jag vågar lämna barnen hos honom när han flyttat om han lägger sig och sover? Sen rabblas det alltid samma ramsa. “Det ska inte hända igen, jag ska inte lägga mig ner, jag får skärpa mig.” Hade jag fått 10 öre för varje gång jag hört det hade jag varit mer rik än Bill Gates.

Några minuter räcker

Jag träffade R bara några minuter i kväll. Tänk, för en vecka sen låg vi i sängen ihop, och i natt när vi sprang på varandra på stan pratade vi bara några minuter, utan att det kändes fel. Han lovade att inte väcka mig så tidigt i morgon och jag stod bara och tittade in i hans ögon. Orden var inte så viktiga. Han är så fin att jag inte kan andas när jag tittar på honom.

Allt och inget

Igår studsade jag upp ur sängen för att kolla om det låg några avier i posten. Och kan man tänka sig, det gjorde det. Dock inte till mig. När K kom hem efter jobbet så bad jag honom ringa till Blue Fox och Odium för att höra efter hur det gick med mina paket. På Blue Fox kunde de se att mitt paket skickades i förrgår. Vilket då borde finnas här i stan, och avin borde komma på Måndag. På Odium hade de inte skickat stövlarna och kläderna.

K gick in på paketutlämningen på ICA för att höra om de hade mitt paket. Tur att man är stammis, för utan kolli-nummer kommer man inte långt annars. De hade dock fullt upp men sa att vi skulle ringa sen.

När K hade hämtat trollen på dagis ringde han ICA för att höra efter. De hade fortfarande mycket att göra. Han ringde en timma senare, och de hittade mitt paket. Han rusade till ICA medans jag var hemma och hade panik. Klockan var 18 och en timma senare sklle jag vara hos bästa Kalle. Jag var fortfarande i myskläder, hade inte kommit in i duschen än, och bara hunnit plocka ett ögonbryn. När K kom hem så var det stress och panik, men jag blev klar i tid och kom iväg till bästa Kalle.

Vi satt hemma hos honom ett tag, sen gav vi oss iväg ner till Nybron för lite skön hårdrock. Messade lite med R, men sen blev det väldigt tyst från honom. Orkade inte bli upprörd över att han bara verkade höra av sig när han själv ville. Vilket skulle visa sig bra, eftersom han blivit allt för full för att ens kunnat skicka ett sms, vilket jag misstänkt.

Det blev dock en tidig kväll för mig, bästa Kalle och gulliga Ville, så strax efter midnatt drog vi oss hem. Jag och bästa Kalle delade en taxi hem. När jag kommit hem blev det åter myskläder, och lekte med P på msn några timmar. Han är så söt så det finns inte. Fick ett konstigt sms av R som jag inte fattade nånting av. Han var allt för full för att ens kunna få en bokstav rätt.

Sov så gott hela natten och vaknade av att telefonen ringde. Tittade på displayen, och det var ju R. Genast var jag vaken och glad. Vi pratade lite om allt och ingenting. Han tyckte att jag skulle slänga på mig lite kläder och komma och dricka öl med honom, men det tyckte inte jag. Efter tio minuter sa vi hej då. Vi hörs säkert ikväll.

Dock vet jag inte vad jag ska göra ikväll, antingen filmkväll med bästa Kalle, och sen kanske träffa R. Eller ut med sötaste H och dricka lite alkohol. Vi får se. Jag sitter fortfarande i myskläder, ungarna ska snart nattas, och jag känner att hur det än blir ikväll så blir det bra.

Human pet

Ja, jag erkänner. Jag är totalt fast i Facebook. Kan sitta i timmar. *skämmas* Speciellt human pet. Tänk om livet var lika enkelt på riktigt. Man kan i lugn och ro köpa sig en söt pojke

Here we go again

Så har K åter igen lyckats, och åter igen så är allt mitt fel. Skruttan kom inspringande till mig i morse och kröp ner bredvid mig i sängen. Hon grät och ville inte gå till dagis. Dock har jag ett möte med personligt ombud här hemma klockan 14 idag, så tyvärr så kunde hon inte vara hemma. Då vänder sig K mot mig. “Kan hon inte vara hemma hos dig?” Är du tre år och hör det så tar du för givet att du ska få vara hemma. Skruttan blev hysterisk när jag sa nej. Så jag grattade K att han åter igen lyckats och sa att han får faktiskt vara hemma med henne idag. Skruttan grät och grät för när pappa sa så så trodde hon ju att hon skulle få vara hemma och vägrade nu ännu mer hårdnackat att gå till dagis. Och tro mig, jag har inget emot att ha mina hemma små en dag, men just idag så går det inte. Det vägrade K att förstå och blev skitsur över att mitt förslag att han skulle vara hemma med henne. Nu är han dock på väg för att lämna lillklutt på dagis, sen hem igen för att vara hemma med Skruttan.

Take the white pills

Mina Stilnoct jag tar om kvällarna för att få sova har börjat förlora sin verkan. I stället funkar de tvärt om. Jag blir inte trött, jag blir hög. Men jag ska tydligen äta dem ändå, tills jag får prata med en doktor som byter dem mot nånting annat som förhoppningsvis inte gör mig hög. Så nu ikväll så tog jag min medicin, kände den sköna känslan komma och körde då igång huxflux i winamp. Så nu har jag ett eget litet mini-rave här hemma. Det är lite smått kul faktiskt.

Hur funkar det?

Jag fattar inte varför det alltid ska spelas en massa spel om pojke och flicka tycker om varandra. Och varför är man så dum att man själv gör det? Har inte träffat R sen i lördags, men det är ingen större fara med det. Vi messar lite med varandra och det är bra så. Men sen började jag fundera, oftast är det jag som hör av mig först, även fast han inte verkar ha nåt emot att prata med mig. Så jag tänkte att idag så ska jag inte skicka minsta lilla sms. Vilket jag inte gjorde. Men det har inte han heller gjort. Så då sitter jag här hemma helt olycklig för att jag inte hört nånting från honom, och undrar hur det kommer sig att jag spelar det här spelet över huvud taget.

Panik

Jag skulle köra igång tvn. Tar upp dosan till boxen och riktar och trycker på on. Inget händer. Kollar på tvn. Det står ingen box där. Katterna har vält ner den bakom tvn, igen. Tar upp den och ska starta den. Bilden bara flimrar. Jag provat att stänga av, ta ut kortet och börja om. Den bara flimrar. Och ikväll är det Desperate Housewives. Hur ska jag överleva?

Omg

Lilith har gått lös och shoppat, snälla K fick bra lön och betalade. Här länkas kläderna som snart kommer hem till Lilith som fin födelsedagspresent.

Byxor

Klänning

Rock

Skor De till höger

Hoppas jag hinner få det tills på fredag när vi ska ut och lyssna på hårdrock.

Blä

Nu blir jag åter igen så där trött på K och hans förbannade slarv. Den här gången är det mitt bankomatkort han slarvat bort. Han tror att det ligger nånstans här hemma, men om han tänker efter så kan det ju ligga på ICA. Fuck off.

Vad händer?

Jag kör igång winamp. Sjunger med när jag går ut i köket. Tömmer diskmaskinen och plockar in ny, smutsig disk. Kommer på mig själv med att dansa lite samtidigt som jag sjunger och ler. Stannar upp. Jag känner inte riktigt igen mig själv. Det kan väl aldrig vara så att jag faktiskt mår bra?

I love coffee

Bland det värsta jag vet är att vakna på morgonen. Det enda som gör det värt att vakna är morgonkaffet. Så när jag gick upp idag, skamligt sent, så skulle jag sätta på kaffe. Kaffet är slut! Jag kan inte ge mig iväg till affären innan jag har fått kaffe! Moment 22. Det enda alternativet är att faktiskt vänta tills K slutar jobba och säga åt honom att köpa med sig kaffe. Vilket innebär att jag får gå hela dagen utan kaffe, vilket innebär att hela anledningen till att gå upp helt har försvunnit.

Sen kom jag att tänka på att det borde ju finnas reservkaffe i skafferiet. Så jag kollar.Det finns reservkaffe. Jag slängde igång kaffebryggaren fort som f*n, återgick till datorn så länge och lyssnade njutningsfullt när kaffet puttrade ner i kaffekannan. Går ut i köket, häller upp kaffe, i med mjölk och socker och återvänder in till datorn. Sätter mig ner och tar första klunken. Fyyyy faaaaan vad äckligt det var. Det har stått för länge i skafferiet, det är fel sort, ja allt ni kan tänka er. Men vet ni, det är ändå kaffe

Facebook

Nu har jag också blivit lurad till att börja med det. Fyyy. Så ni som vill här finns jag.

Damn

Jag visste det. Allt det här med R skulle bara bli kul och skoj och det är bra att man har nån man kan höra av sig till om man vill mysa lite. Trodde jag på det själv eller? Här sitter jag och har konstaterat att jag är kär som fan och att han är helt fel person att bli kär i.

Det slår aldrig fel

Vi hade ätit klart. Allting var undanplockat och avtorkat. Diskmaskinen var igång. Skruttan satt och målade med Timon och Pumbaa på datorn, lillklutt sprang runt och lekte för sig själv. Kaffet var upphällt och det var lugnt och tyst. Tar min bok och min kaffekopp och placerar mig i fåtöljen. Slår upp boken, hinner med att läsa en rad så sätter det igång. “Mamma kom och hjälp mig att ändra till pensel på spelet.” Tusen gånger upprepades den meningen. Lillklutt ville ha hjälp med att stänga en nyckelkedja. Jag stängde. Han öppnade den igen och räckte fram den och sa “tänga”. Jag stängde. Osv osv. Jag suckade och la undan boken. I samma sekund som boken hamnar på bordet återgår barnen till att leka fint för sig själva. Jag tar upp boken igen, slår upp den och läser en rad. Sen utspelas samma scen som ovan igen.

Livet rullar på

Igår var jag hemma hos bästa Kalle och hade filmkväll. Vi tittade på “John Tucker must die” och “Ghost rider”. Den första skrattade jag gott åt. Jag gillar såna filmer. Man skrattar gott och får nån timmas underhållning och kan låta hjärnan vila.

“Ghost rider” var en trevlig överraskning. Jag verkligen avskyr Nicolas Cage, och avstår från att titta på filmer där han är med. Dock visste jag inte att han var med i denna, så vi började kolla. Men sen spelade det ingen roll att han var med, han var till och med bra. Häftiga effekter, mycket ironi och fina pojkar i långa rockar. Kan man begära mer än så av en film?

R skickade ett sms och tyckte att jag skulle ringa honom, så det gjorde jag. Vi pratade en stund om allt och ingenting, och han lovade att nästa gång jag sov där skulle jag få kaffe när jag vaknade. Alltså måste jag sova där en gång till. Man måste ju ha kaffe på morgonen. Jag tror det finns en stor risk att jag kommer att sluta att tycka att allt är bara en kul grej, och övergå till att bli kär i stället. Inte bra, men njutningsfullt under tiden. Jaja, vi ser vad som händer och njuter av resan dit.

Det är så bra

Den här dagen började bra. Vaknade bredvid fin pojke, han låg och smekte mig på ryggen innan han mobbade mig och kallade mig vampyr.

Hem och träffa gostrollen. Mys, bus och bara ta det lugnt. Sen fortsätter det bara så bra. Sms från fin pojke som tycker att vi ska träffas igen. (Gör små, diskreta glädjestuds.) Sen blir det en inbokad filmkväll med världens bästa Kalle, bara titta på nån random film och snacka skit. Fan vad bra livet är.

Status

Nyrakad. Snygga underkläder. Stay ups. Smink fixat. Hår fixat. Borstat tänderna. Packat ner cigg, mobil osv. Alkoholen väntar i påse vid dörren. Sms skickat. Det blev alternativ ett

Det går åt rätt håll

Än så länge lutar det åt alternativ nummer ett. Ni håller tummarna va?

Ett eller två

Min fredag kan bli på två sätt.

Alternativ ett: Jag ska hem till mamma för att hämta Long Drinks. Ljuvligt. De smakar saft och man får vara försiktig när man dricker. Annars får Lilith gå hem vid midnatt och sova. Sen hem, duscha, raka, få hysteriskt utbrott för att jag inte hittar nåt att ha på mig. Ut på krogen. Sen kanske hem, kanske nån annan stans

Alternativ två: Jag ska hem till mamma för att hämta Long Drinks. Sen hem, duscha, krypa i myskläder och spendera kvällen framför tvn.

Vi håller tummarna för alternativ ett va?

Vaknade, tittade på klockan och insåg att jag åter igen vaknat timmar tidigare än vad jag brukar. Går upp och ska fixa kaffe. Skruvar på kranen, det kommer inget vatten. Kliar mig i huvudet. Då kommer allt vatten på en gång. Splatt säger det. Vatten i hela köket, vatten över hela mig. Ja, man vaknade till liv i alla fall. Fixar kaffet och sätter mig vid datorn. Säger god morgon till J och till lillebror. Hämtar kaffet som är klart. Nu har jag läst alla mail bloggar. Vad gör man sen?

Idag ska jag dra med lillebror ner på stan. Måste ner och shoppa lite och det är så tråkigt att gå själv. Lillebror är rolig. Han har lika vass tunga som jag har. Just nu är hans favorit för tillfället att mobba mig för lilla lammköttet. Jag säger bara karma. Skrattar bäst som skrattar sist.

Idag blir det storstädning här hemma. När jag är färdig ska det lukta blommor och skog och det ska blänka överallt. Städterapi kallas det. Sen kommer trollen att komma hem från dagis och så kommer det att se ut som vanligt igen.

Sakta men säkert

Nu händer det äntligen något här hemma. Allt verkar faktiskt gå som det ska, vilket är läskigt. Exet har eventuellt hittat en lägenhet med inflyttning 1 November. Pratade med soc och allt verkar vara klart även där. Arbetsträningen börjar så sakta att rulla igång. Personligt ombud är nog även det på gång. Och jag känner mig stark av allt det här. Av vetskapen att snart är det bara jag och ungarna. Och jag njuter.

Destruktiv

Nu är jag inne i en sån period igen. Och alltid när jag blir destruktiv så slutar det med ett krossat hjärta långt nere på botten. Det kunde väl vara värre antar jag, men när man är mitt uppe i det så känns det som att det aldrig kommer att ta slut, och man orkar bara inte mer.

Jag kan till och med förutspå hur det kommer att gå till: Jag kommer att hamna i säng med lilla lammköttet. Jag kommer att tro att jag har väldigt starka känslor för honom. Jag kommer att sväva på små moln i ca en månad samtidigt som jag har underbar sex. Vi kommer att dricka massor med alkohol, ha mysiga hemmakvällar och allt sånt. Sen, eftersom han är totalt fel för mig på alla sätt, så kommer jag i slutänden att få mitt hjärta krossat. Och det är en lång bit ner till botten när man faller högt uppifrån ett rosa moln. Nån som känner igen en skolboksbeskrivning av en hypoman period??

God morgon

Åter igen uppe tidigt, utan att behöva. Kanske jag för första gången på länge är på väg att komma in i en normal dygnsrytm? Behöver ju inte gå upp på en timma egentligen.

Idag är det samtal om arbetsträning som gäller. Hoppas verkligen det kommer igång så fort som möjligt. Efter det hem och städa lite. Lika bra att passa på när ungarna är på dagis. Sen ska jag hämta trollen, hem och äta mellis. När K kommer efter jobbet är det mat som gäller, och snart efter det nattning av troll. När trollen somnat ska jag iväg till söta lilla pojken på filmkväll. Ja, det här blir nog en riktigt bra dag.

Going on a date

Vaknade mer bakis än vad jag trodde att det var möjligt att vara och ändå överleva. Kurerade mig med kaffe och tankar på en söt pojke. Döm om min förvåning när denna söta pojke ringde och tyckte att vi skulle ha filmkväll i morgon. Jag orkade inte ens spela svårflirtad utan sa ja på en gång. Kan inte riktigt reda ut känslorna i kroppen, men jag tror att det här kan bli riktigt bra.

Oh my

En blond 23åring, med tatueringar på underarmarna och kropp som en pundare. Kan det bli bättre än så? Fin var han och nöjd är jag. Nattis natt.

Stackars

Nu går Björn Ranelid ut i pressen och berättar att han mår dåligt, för han är minsann mobbad. Satte kaffet i halsen när jag läste det. Alla har väl läst hans angrepp på i stort sett alla författare? I nästa stycke ska han spela ödmjuk, men gör det mycket dåligt. Han säger att han inte vill framhäva sig själv, men ber i nästa ögonblick fotografen läsa upp olika omdömen om honom. Fotografen väljer ett stycke att läsa högt, men herr Ranelid ber honom genast att läsa ett annat, som hyllar honom så mycket mer. Jag blir bara full i skratt när jag läser det, och undrar hur det står till i huvudet på Björn egentligen

Längtan

Det var ungefär en månad sen jag var nere hos J. En månad sen av total tillfredsställelse. Just nu längtar min kropp efter honom så mycket att det gör ont. Jag vill känna honom nära mig, höra hans andetag i mitt öra, hans händer över min kropp. Jag tror att han fick en rätt bra idé om hur mycket jag längtar efter honom

Suck

Omg jag blir så trött på exet så att jag kan spy. Jag kan inte ens räkna alla de gånger han snokat igenom mobil, dator osv. Ikväll kom det igen. Jag var på toaletten och han i vardagsrummet. När jag kommer ut från toaletten är bland annat loggfilen från msn öppen. Han skyller på katterna. Katten hade tydligen hoppat ner på tangentbordet, högerklickat på startmenyn för att komma in i utforskaren, scrollat ner till mina dokument, klickat och därifrån tagit sig till loggfilen. Och inte vilken loggfil som helst, utan just den som är J. Ja det låter ju troligt. I såna fall måste jag ha världens mest smarta katt, och det är hon inte, tro mig. Sen när jag förklarar för honom att det omöjligt kan gå till så, så spelar han upp jordens show, skakar på huvudet, suckar och är allmänt förnärmad. And the Oscar of the year goes to…

Jag vill

Jag vill att alla missförstånd och allt strul som var med J bara ska försvinna. Jag vill ha J tillbaka och stolt kunna säga att jag är hans flickvän. Det kommer dock aldrig att hända.

Läkarstrul

Ja den svenska sjukvården är underbar ibland. Sen min förra läkare slutade så fick jag en som är så vimsig så hälften kunde vara nog. Han kan ingenting om de mest vanliga medicinerna. Han går totalt emot vad ALLA mina tidigare läkare ordinerat, och vägrar att skriva ut de mediciner som ALLA mina tidigare läkare ordinerat. Enbart för att han personligen tycker att de medicinerna inte är så bra.

Vi talades vid en snabbis på telefonen i mitten av Augusti. Då tyckte han att allt flöt på bra, och att vi kunde höras igen nån gång runt jul. Jag påpekade att jag faktiskt kommer att behöva prata med honom innan jul pga sjukskrivningar, arbetsträning, medicin osv.

För en månad sen skulle min sjukskrivning förlängas. Jag behövde få en kopia hemskickad för att kunna lämna in till Försäkringskassan för att få min sjukpenning. Jag fick veta att den är förlängd. Men har fortfarande inte fått hem nån kopia, trots upprepade telefonsamtal. Ringde i måndags pga av att jag är på väg neråt igen. Jag har lärt mig av tidigare erfarenheter att det är bra att ringa så fort som möjligt för att kunna få läkartid, bunkra upp med sömntabletter och ångestdämpande, osv. Påtalade då att jag fortfarande inte fått nån ny läkare efter att jag vid senaste samtalet dit påpekat att jag inte vill gå till han jag har nu. Fick då veta att jag skulle höra av mig dagen efter. Ringer dagen efter, bara för att få veta att de inte har någon annan läkare där till mig. Kunde de inte ha berättat det för en månad sen när jag för första gången påtalade att jag ville byta läkare.

Så vad skulle jag göra? Jag behöver ju en läkare, men de har ingen läkare där. Och jag har rätt att byta läkare. Då fick jag vända mig till enhet Nord tydligen. Där var de jättetrevliga och skulle ordna en läkare till mig så fort som möjligt. Men faktum kvarstod, jag är på väg ner och behöver medicin omgående. Fick rådet att vända mig till jouren så länge. Fick tid hos jouren. Kommer upp dit, och får naturligtvis vänta i över en timma eftersom de fått in mer akuta fall. Dessa akuta fall bestod av en som satt och pratade med alla sina kompisar i mobilen samtidigt som hon åt medhav mat från McDonalds. Den andra som var i mer akut behov av läkare låg i soffan med kudde och filt och snarkade högt och ljudligt och verkade inte bry sig. Jag däremot var färdig att hoppa från taket.

Till slut fick jag träffa en läkare som faktiskt var vettig. Hon hade tagit sig tid att läsa min journal, och hela samtalet var över på 5 minuter. Jag berättade hur allt var, vilka mediciner jag behövde och så var det inte mer med det. Hon tyckte det var skönt att för en gångs skull träffa en patient som vet vad hon behöver och har insikt och erfarenhet.

Sen åkte jag hem och gjorde absolut ingenting. Pratade med J på msn. Fy fan vad jag har starka känslor för honom fortfarande. Fick riktiga flashbacks när vi satt och lekte på msn med våra webcams, precis som förr. Han får mig fortfarande att dumflina med hela ansiktet. Och jag älskar fortfarande att se hans leende.

Fick även åter stifta bekantskap med våra nattliga samtal, och jag insåg hur mycket jag har saknat dem. Saknat att prata om allt och ingenting, saknat att höra hans röst det sista jag hör innan jag somnar. Jag sover mycket bättre när jag har hört honom säga god natt.

Stark

Idag har varit en kanondag. Dock hade jag hög feber i natt, så K fick lämna ungarna på dagis, jag låg i sängen och hade frossa. Sov bort febern och vaknade vid lunch, och mådde relativt bra. Startade med en kopp kaffe och sen kände jag mig levande igen. Gick och hämtade ungarna på dagis och skruttan blev överlycklig över att det var mamma som kom och hämtade. Vi gick tillsammans och handlade och sen hem och äta mellis. Jag har fixat i köket, rensat kattlådan, dammsugit och bara njutit. Jag mår så bra nu, och jag känner mig så stark. Jag lät inte honom sätta sig på mig, utan stod upp för mig och för mina barn. Jag börjar undra lite om inte mina depressioner har haft med K att göra. Och han har haft en sån maktposition i den här familjen. När jag inte har mått bra så har han fått kliva in och ta över. Men nu, nu är det jag som har den här makten. Nu är det jag som bestämmer över mitt liv igen. Och jag tänker aldrig lämna över den makten till nån annan igen.

Pratade lite med J på telefon. Jag vet inte hur det kunde bli så mycket missförstånd mellan oss. Vi är ju så lika. Kanske därför det sket sig. Jag vet att det inte kommer att bli vi igen, men vill fortfarande ha honom i mitt liv. Får jag inte ha honom som min, så är jag i alla fall glad över att jag får ha honom som min vän. Mitt i natten, efter att K hade flippat ur, och jag behövde nån att prata med, så var J den första jag tänkte på. Jag älskar honom, men får lära mig att vara nöjd med att vi bara kommer att vara vänner. Vänner får man aldrig för många av.

Rädd

Jag är rädd. Jag har aldrig varit så här rädd i hela mitt liv. Allt började som en vanlig kväll. Jag satt och spelade med T och M. Sen var det tv-kväll i några timmar samtidigt som nattning av barn.

Efter tv lite mer spelande. Sen lite att äta och sen gå och lägga sig. Efter maten gick jag och K ut för att röka. Det blev lite tjafs, så där som vi har en förmåga att tjafsa. Men nånting var inte som vanligt, K var inte som vanligt. Skulle inte förvåna mig om han tänt på igen. Jag kände mig obehaglig till mods och gick in från balkongen, K gick efter. I köket blockar han vägen för mig, för att jag ska lyssna på vad han säger. Där kom den första tjänslan av rädsla. Jag försöker tränga mig förbi honom, han tar tag i mig. Jag säger åt honom att han ska släppa mig. Han släpper men säger att den här gången ska jag fan lyssna på vad han har att säga. Jag försöker åter tränga mig förbi, han tar tag i mig. Jag försöker komma bort, hans grepp hårdnar. Ni kan tänka er hur det blev. Slutresultat: 1 stort blåmärke på överarmen, en stukad handled och troligtvis en spricka i revbenet. Vet inte hur, men jag fick K att gå härifrån, och lämna nycklarna hemma. Han hann knappt stänga dörren så satte jag på säkerhetskedjan. Ringde honom efter att han hade gått och gav honom ett ultimatum: I morgon går han och skriver över vårdnaden av barnen till mig (vi har gemensam vårdnad) och lämnar en kopia i brevlådan till mig, annars ringer jag polisen och gör en anmälan och begär ensam vårdnad. Slutresultatet blir det samma, barnen växer inte upp med honom som han är. Jag tycker bara att det skulle vara synd om barnen att gå igenom en vårdnadstvist och få på papper att deras pappa är en kvinnomisshandlare. Så, nu är klockan mitt i natten, jag är ensam med tre barn, blåslagen, rädd och ingen att ringa till som kan komma hit.

Vinst igen

Fy fan vad jag njöt. Gnaget – Bajen: 2-1. Sug på den ni alla bajenfan

Mums

Hehe. När jag var nere hos J och T så pratade jag lite med en av J’s söta kompisar. Idag pratade vi som fan på WoW. Honom skulle jag lätt kunna sätta tänderna i

Dagens mat

Sandras Skogspanna

• 600g fläskfilé
• 2 gula lökar
• 200g valfri färsk svamp
• smöt
• ½msk olja
• ½tsk svartpeppar
• 1½msk koncentrerad kött och vinfond
• 4dl kelda mellangrädde
• 2msk lingonsylt

Skär köttet i 1cm tjocka skivor. Skala och grovhacka löken. Skär svampen i bitar. Bryn köttet i smör i en stekpanna. Ta upp köttet. Stek svampen och koka ur eventuell vätska. Tillsätt löken och fräs i några minuter. Lägg tillbaka köttet. Smaksätt med soja och peppar. Häll i fond och grädde och låt det koka ihop 5 minuter. Rör i lingonsylten. Servera med kokt potatis eller ris.