06 oktober 2009

Dött

Usch vad jag bloggar oregelbundet. Men det händer inte så mycket i min lilla bubbla för tillfället så det blir bara en massa tråk att skriva om. Eller ja, jag tycker ju inte att det är tråk, jag älskar mitt liv, men det vore nog rätt tråkigt att läsa om.

Vi lallar runt här hemma hela familjen mest och bara är. Med undantag av när Maja är trött och beter sig som en emofjortis med svår pms. Och med undantag av Leos utbrott av treårstrots. Rasmus är lika harmonisk som alltid, och enligt Maja så är jag och I kära. Hon har så rätt så. Jag är så där härligt kär som man var i högstadiet, bara att nu går det inte över på en vecka som det gjorde då. Trots våran historia på 17 år bakåt, så är det ändå som en helt ny bekantskap på ett sätt.

Och för några dagar sen fick jag en tidig födelsedagspresent, ett nytt databord. Precis ett sånt som jag har velat ha, men inte haft råd med. Har varit avundsjuk på syrran i en evighet för hennes stora fina, och nu har jag också ett. Enda problemet är att på mitt gamla bord hade jag en massa hyllor, det har jag inte nu. Så för tillfället är det som fanns på databordet utspritt lite här och där. Ska försöka hitta billiga hyllor att skruva upp.

Ni ser, det händer inget spännande alls i mitt liv för tillfället, och det är så underbart.

03 oktober 2009

Allt blir bra


Jo då, klart jag gick dit och ringde på. Här kör vi på utan att tänka efter. Och självklart öppnade han dörren, nyvaken. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag var så lättad över att inget hade hänt, och samtidigt så arg över att jag gått och oroat mig hela morgonen medans han legat och sovit sött. Så jag skällde ut honom, givetvis. Och han sa inte ett ord tillbaka. Det är nog första gången det händer.

Han hade vaknat mitt i natten och inte kunnat somna om, som så många gånger tidigare. Och i vanliga fall brukar han gå ut och gå någon timma för att inte rumla runt här hemma allt för mycket och väcka oss. Men den här gången hade han gått hem, och somnat. Och jag förstår honom. Jag är inte sur för att han gick hem. Det jag blev förbannad på var att han inte kunde ha skrivit ens en liten lapp, eller skickat ett sms. Och anledningen till att det inte gick att få tag på honom var att hans mobil stängt av sig, vilket inte det heller är första gången. Så han blev förbannad, men inte på mig, och kastade telefonen i väggen så hela huset skakade. Som tur är så har han en reservmobil. Men känner jag honom rätt tar det inte lång tid innan han har en ny mobil igen. Tror han har haft fyra stycken under tiden sen vi fick kontakt igen.

Så slutet gott, allting gott. Eller nåt.

Hej då förnuftet

Ok, nu har den logiska delen försvunnit helt. I sover ALDRIG så här länge och jag är i totalt panikläge nu. Jag försöker verka lugn och skrattar och busar med småtrollen, men på insidan är det totalt kaos och jag tittar på mobilen hela tiden för att se om det kommit någon leveransrapport på smsen jag skickade, vilket betyder att hans mobil är igång igen.

Men det kommer ingen leveransrapport. Och trots att jag vet att mobilen inte är på så försöker jag ringa, men möts bara av comviqs mobilsvar. Så fort Rasmus stigit upp så får han kolla småtrollen så tar jag och går de få hundra meter som är hem till I och ringer på.

Pojkvän på rymmen

Halv sex vaknade Leo och tyckte det var morgon. Jag hade alla planer på att somna om, tills jag upptäckte att I faktiskt inte var kvar här. Då kunde jag inte somna om och gick upp. Skickade ett sms till I och fick ingen leveransrapport. Försökte ringa och upptäckte att hans mobil inte var på.

Den logiska delen av mig säger att han hade problem med att sova och gick hem för att bada, istället för att störa oss när vi sover och bada här. Och troligtvis har hans batteri till mobilen dött vilket händer allt för ofta, och sen har han somnat i soffan framför tvn som han alltid gör.

Den känslomässiga delen av mig går in i fullt katastrofläge och tänker sig att han gick här ifrån, stängde av mobilen och gick och hittade på dumheter.

Jag kan garantera att det är det logiska alternativet som är rätt. Men han kunde fan ha lämnat en lapp eller nåt! Det kommer inte vara kul att vara I när han kommer tillbaka kan jag upplysa om.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...