Nu har allt fått sin förklaring. Tröttheten framför allt. Jag förstod inte innan varför jag dagligen sov middag i 3 timmar, och ofta var på väg att slumra till i skolan också. Illamåendet, som jag bara slätade över som en biverkning av mina mediciner (som jag för övrigt fått sluta med). Suget efter fet, onyttig mat, och lakrits framför allt. Bravo apelsinjuice halsas för fullt här hemma, utan att jag har vetat varför. Jag trodde bara att jag var sugen på det för att kroppen hade C-vitaminbrist.
Det är precis samma som när jag gick med Maja, jag hade bara inte insett att möjligheten fanns att det var en bebis i magen. Men se det fanns det, ett litet pyre.
Nu till något annat. Idag hade Metall (som sambon är med i) sin familjedag i parken zoo. Guuud vad kul vi hade. Vi klappade och sjöng med till Mora träsk (som man aldrig kan vara för gammal för), vi tittade på djuren i djurparken (surikaterna och aporna var stora favoriter hos dottern, sonen föredrog de vita tigrarna) och vi köpte ballonger, tog lotter och framför allt åkte karusell. Dottern åkte samma karusell jag vet inte hur många gånger i rad. Det var en liten sak med lite bilar och båtar man kunde sitta i och sen åkte hela grejen runt runt runt. Det är jättekul tydligen när man är 17 månader. Sen åktes det en hel del safaritåg också, som även det var en stor favorit.
Vi var där i 5½ timma, hela dagen, vilket innebär att jag missade att sova middag. Suck. Nu är jag supertrött, och bara väntar på att klockan ska bli 22 så att det är dags för sonen att gå och lägga sig. När han väl har lagt sig ska jag stupa i säng. Under tiden jag väntar så halsar jag i mig några glas apelsinjuice och mumsar en minibaguette eller två.
Dagens blogg blir En fd. skejtares dagbok. Ramlade över den av en slump, och blev kvar där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar