Here we go again

Så har K åter igen lyckats, och åter igen så är allt mitt fel. Skruttan kom inspringande till mig i morse och kröp ner bredvid mig i sängen. Hon grät och ville inte gå till dagis. Dock har jag ett möte med personligt ombud här hemma klockan 14 idag, så tyvärr så kunde hon inte vara hemma. Då vänder sig K mot mig. “Kan hon inte vara hemma hos dig?” Är du tre år och hör det så tar du för givet att du ska få vara hemma. Skruttan blev hysterisk när jag sa nej. Så jag grattade K att han åter igen lyckats och sa att han får faktiskt vara hemma med henne idag. Skruttan grät och grät för när pappa sa så så trodde hon ju att hon skulle få vara hemma och vägrade nu ännu mer hårdnackat att gå till dagis. Och tro mig, jag har inget emot att ha mina hemma små en dag, men just idag så går det inte. Det vägrade K att förstå och blev skitsur över att mitt förslag att han skulle vara hemma med henne. Nu är han dock på väg för att lämna lillklutt på dagis, sen hem igen för att vara hemma med Skruttan.