Och visst, det dröjde inte lång tid förens det smällde. Han skulle gå hem några timmar. Jag frågade om jag skulle ta köket efter lunchen. Då blev han sur och sa att fine då får han väl stanna då. (Nån som ser någon som helst logik i det hela?) Han skulle hem och sova och jag sa att visst, han vet när vi äter. Då blev han sur igen för han har ju hela tiden en massa tider jag kräver att han ska passa. (Åter igen, vart finns logiken i det hela?) Han vet mycket väl att i den här familjen äter vi middag ihop. Det är enda tiden på dygnet som man kan sitta ner i lugn och ro hela familjen och prata. Annars är folk utspridda lite här och där.
Sen sa han att han skulle stanna tills trollen lagt sig och sen sova hemma. Då lackade jag ur, för han kan fan inte leka familj när det passar honom och allt går som han vill, för att sen när han känner för det totalt strunta i det och bara dra. Det är slut med att komma och gå som han vill. Det finns barn att ta hänsyn till.
Sen skulle han iväg och handla cigg, för vi hade bara två kvar. Då började han att bete sig, så att jag gick ut på balkongen för att röka, för jag orkade inte med mer. Jag drar igen balkongdörren för att få vara ifred. Då kommer han efter och gapar och gormar och har sig, och ungarna sitter inne i vardagsrummet. Så jag sa åt honom att gå. Han ska fan inte tro att han kan bete sig hur som helst bara för att han är trött.
Sen dröjde det inte länge förens jag fick ett sms. "Som vanligt när du ska göra något så tar jag ungarna med glädje och nattar och sånt" (däremot hoppar han över att borsta deras tänder då)"eller om du gör nåt annat så säger jag inte emot heller, men när jag vill vara hemma eller annat då kommer bo ihop och familje argumentet upp och tider jag har fått höra det ena och andra den här veckan god natt."
För det första, om jag ska iväg och han tar ungarna, så gör jag mitt först och låter det inte bara stå åt honom. Jag sticker inte bara utan ett ord om när jag ska komma tillbaka. Och för det andra, om han kallar det här för hemma och oss för våran familj, då får han ta det som kommer med att ha en familj, och det innebär att man tänker på andra och inte bara kommer och går som man vill och tror att alla andra ska anpassa sig efter en. Och det där med tider, som sagt, middag äter vi ihop, de är den tid som finns att passa. Och de enda gånger jag har protesterat över att han ska göra något är om vi redan haft nånting inplanerat. Och det enda han har fått höra är att först gör man det man ska hemma, sen kan man göra annat. För det låter alltid att det ska göras sen och så slutar det med att jag får göra det, och jag har redan tillräckligt att göra.
Så nu får han fan bestämma sig, antingen är det här hemma och vi hans familj och då får han ta det som kommer på köpet med att ha en familj. Eller så är hans lägenhet hemma och vi är inte hans familj men då ska han inte heller ha de förmåner som kommer med att det här är hemma. Nämligen maten lagad, tvätten tvättad och fan och hans mormor. För jag är trött på att aldrig veta hur dagen ska se ut, när han ska flippa ur nästa gång, när han kommer att sticka och jag inte vet när jag ska få se honom igen, och försöka förklara det för barnen som inte ska bli inblandade.
Och jag är satans trött på att det alltid är jag som får skulden för hans beteende. Hade inte jag gjort så, så hade inte han reagerat så som han gjorde. Låt mig berätta en sak för dig lilla gubben. Den enda som är ansvarig för ditt beteende är du! Du väljer hur du ska reagera på det jag säger eller gör. Så sluta med att skylla ifrån dig och ta ansvar för ditt beteende och väx upp för fan. För Lilith tänker inte ta mer skit!


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar