Och vad gäller den söta pojken som jag inte visste hur jag skulle göra med så står jag helt enkelt fast vid att jag inte vet vad jag ska göra. Jag har sagt att jag behöver tid på mig att komma fram till vart jag står och att vi så länge kan nöja oss med sms och msn, och han verkar förstå det, och varför jag för tillfället vill ha det så. Den som aldrig vågar något kan heller aldrig vinna något. Så jag ger mig själv lite tid till att ta reda på om det är värt att våga. För trots allt tjafs och det han gjorde så har det inte fått mig att tappa intresset för honom. Visst, jag är lite mer rädd och försiktig, men intresset finns fortfarande där.
Och i morgon blir det full fart. Ska städa, och inte det där vanliga plockandet jag gör varje dag utan storstäda. Tvätta vanlig tvätt och i mattvättstugan samtidigt och sen kommer Rasmus och vi ska kolla wrestling. Och på fredag kommer småtrollen hem och sen blir det full fart i en vecka. Jag fattar inte vart tiden tar vägen, men är glad för varje dag, bra eller dålig. För om man aldrig har det dåligt, hur ska man då till fullo uppskatta när det är bra?
1 kommentar:
sv: haha men du ska se bruden, hon viker ju ut sig när hon har pojkvän xD
Skicka en kommentar