Usch vad tomt det blev

Nu har jag lämnat av småtrollen på dagis och fritids och Rasmus har åkt till sin pappa. Det är bara jag och tjockkatten hemma nu. Vi småpratar lite, men fortfarande är det alldeles för tyst hemma. Jag kommer nog aldrig att vänja mig vid att inte ha dem här. De må driva mig till vansinne ibland, men allt är bättre än tomheten som uppstår när de åker till sin pappa. Tur att Rasmus kommer imorgon igen.

Ni fattas mig