Jag är trött för att jag får dra hela lasset själv. Från att de går upp tills att de går och lägger sig så ligger allt ansvar på mig till 100%. Jag får aldrig ledig tid för mig själv, förutom när de är på dagis och sexårs, eller Karro är snäll och erbjuder sig att ta dem några timmar. Men då är det ju inte heller ledig tid, för då är det alltid massor som ska göras. Jag vill kunna vara uppe sent och sova länge. Slippa laga mat, tänka på att allt finns hemma. Kunna ligga i sängen med en bra bok hela dagen. Inte behöva diska på tre dagar, torka brödsmulor från bordet och müsli från köksstolarna. Trött på att hur mycket jag än försöker kan jag inte vara mamma och pappa, utan bara mamma. Trött på att hur ofta jag än tvättar är tvättkorgarna alltid fulla.
Och det är väl ungefär samma orsak till att jag är ledsen. Jag är ledsen för att jag inte alltid orkar. För att jag inte vet hur jag ska orka i fortsättningen. Jag är ledsen för att jag ibland inte orkar lyssna på mer tjafs och bråk och tappar humöret och ryter i. Jag är ledsen för att jag inte alltid orkar vara den mamma jag vill vara, och som att jag tycker att de förtjänar. Och jag är ledsen för deras skull, för att hela deras vardag är förändrad. För att deras pappa inte är en del av deras vardag på samma sätt. Jag blir ledsen varje gång Maja säger att hon har ont i magen när man nämner hans namn. Jag är ledsen för att Leos enda sätt att visa hur han känner är att bråka. Jag är ledsen för att de har rätt till en pappa som alltid sätter dem först, men de inte har det.
Idag är jag trött och ledsen.
3 kommentarer:
Jag förstår att du är trött och ledsen.det är förståerligt!! Jag finns här mer än bara ibland om du vill! dom kan sova här också ibland om du vill. det är bara att säga till!! Jag finns här hela tiden,hela vägen gumman,finns här bara för dig o er!! så våga be mig om hjälp så hjälper jag dig mer än gärna. Jagvet att det ej är lätt att göra det. men försök min vän!! för du måste få lite tid för dig själv om du skall orka! en glad mamma är glada barn!! och hit kan dom alltid komma och du kan alltid vända dig hit! jag lovar att jag finns!
och glöm inte att du är så otroligt värdefull för alla,inte bara dina barn!! <3
jag älskar dig och finns här. så be mig,jag finns för dig!!
många varma kramar!
Stackars dej! Du ska inte vara ledsen. Jag tycker du är så himla duktig och bra på alla sätt. Men jag förstår dej när du pratar om barnens s k pappa. Han är ett svin som inte tänker på barnen i första hand.
Men kom oxå ihåg att du är inte mer än människa. Och vi kan bli trötta och arga, ledsna och sura. Det är mänskligt. Tänk om du alltid var glad och pigg. Då tror barnen att alla vuxna är såna. Och det är vi ju inte. Tack o lov.
Styrkekramar till dej!
Att vara ensamstående är nog inte enkelt. Min mamma var det med tre barn. Och på grund av det hon har gått igenom så vet jag själv hur viktigt det är att den man skaffar barn med är en bra pappa. Att man vet att man kan komma överens med den personen oavsett vad som händer med förhållandet. Sen är framtiden aldrig lätt att förutspå, man vet aldrig vad som händer. Men man ska nog tänka efter både en och tio gånger hur situationen skulle bli mellan mamman och pappan om något utförutsett skulle hända. Vi har ju inga barn än och hade inte tänkt att skaffa det på en del år, men sen när den dagen väl kommer så kommer inte vi heller ha någon att lämna barnen till. Det kommer säkert tära på förhållandet, men då har man ju i alla fall varandra att luta sig emot. Och man är ju förhoppningsvis två som hjälper till.
Skicka en kommentar