Till en början så dök inte lillebror upp, han hade försovit sig. Och att avboka mötet var inte att tänka på då det blivit ombokat flera gånger redan. Så det var bara att packa ner några leksaker till Maja och hoppas att de hade nån liten vrå hon kunde sitta i så hon slapp lyssna på allt. En sjuåring ska inte behöva höra om hur mamma mår på det sättet.
Så stress till bussen, men vi hann och kom till mötet. Så medan jag satt inne i ett rum och pratade så fick Maja vänta utanför och leka med sina saker hon hade med sig. Inte idealt, men vad ska man göra? Och till råga på allt så börjar hon att få feber och har legat i soffan både innan vi åkte och när vi kom hem.
Mötet gick bra. Handläggaren var väldigt empatisk och förstående, så jag hoppas att jag blir beviljad stödfamilj. Både för min skull och för trollens skull. Mest för trollen.
När vi var färdiga så tog jag och skruttan bussen till ICA och därifrån en promenad hem. Maja bäddade ner sig i soffan och jag fixade till lunchen.
Och nu sitter jag här med en kaffe och hoppas på att piggna till. Jag har två saker jag måste baka idag för att hålla planeringen. Så att gå och lägga sig och vila är inte att tänka på, trots att jag skulle betala dyra pengar för att få göra det. Hoppas verkligen att kaffet hjälper.
Läs även andra bloggares åsikter om Stress, stödfamilj, barn, familjeliv, sjukt barn, bakning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar