Jag blev bara så trött på att gå runt och känna mig oduglig enbart för vad andra människor (ska vi gissa på K och kära moder?) säger, tycker och tänker om mig. Screw them. Vad spelar de för roll om de tycker att jag inte kan ta hand om mina barn? JAG vet att jag kan det. Mina barn bevisar dagligen för mig att jag är en alldeles utmärkt mamma. De älskar mig, visar mig respekt, de kan prata med mig, vi har kul ihop. Vad spelar det för roll att de där andra idioterna tycker att jag inte kan ta hand om mitt hem? JAG vet att jag gör det. Vad spelar det för roll att klubben för inbördes beundran tycker att jag spenderar på tok för mycket tid framför datorn, så mycket tid att jag då inte hinner med att ta hand om barn och hem. Vad fan vet dem? De baserar sina åsikter på den timman som K är här nån gång i veckan för att träffa trollen. Och vet ni vad? När K är här så sitter jag faktiskt vid datorn. Hemskt va? En hel timma unnar jag mig att sitta här och slösurfa medans han leker med barnen.
De har ingen aning om vad jag gör när det är bara jag och barnen är här. Då sitter jag bara vid datorn på kvällarna, när ungarna somnat. Visst, jag är konstant inloggad på facebook och msn, men det betyder inte att jag faktiskt sitter i datastolen. Jag tvättar, diskar, lagar mat, städar, umgås med barnen. Multitasking kallas det.
Så nu kommer min “fuck you”-attityd in i bilden. Jag vet, och mina vänner och de som står mig nära vet. En gång i tiden så stod både K och dear mom mig nära. Men inte nu längre. Och vet ni vad. Fuck you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar