I går hämtade jag en pigg och glad Leo på dagis. Han pratade och skrattade hela vägen hem. När vi kom hem så lekte han med syrran medans jag fixade middag. Vid matbordet så satt han bara och gäspade och ville inte äta. Enda sättet att få i honom mat var att mata honom, och då fick han i sig hela sju tuggor innan det var tack för maten.
När det var dags att sätta på nattblöja så var han kokhet. Det var bara att fixa välling fort och ner med lillklutt i sängen. Han åt sin välling och somnade på en gång. Det händer aldrig. Det ska lekas lite med kroko först, ropa på mamma några gånger för att efter ungefär en timma somna in.
Jag gick in och kollade till honom gånger, och för varje gång så hade han blivit varmare, det räckte med att lägga handen på täcket, för att det skulle brännas.
Sista gången jag kollade till honom så andades han så fort att han knappt han andas ut förens han andades in igen, och han skakade. Så jag gjorde vad alla förståndiga föräldrar gör i ett sån läge, jag ringde mamma så klart. 
Mamma har jobbat extra många helger på akuten, så klart man ringer henne så fort det är något man undrar över.
Skakningarna tydde tydligen på att febern ökar fortare än vad kroppen hängde med, så det fanns risk för feberkramper. Mamma tyckte att jag skulle väcka honom och få i honom alvedon så att han inte började att krampa.
Sagt och gjort, upp med lillklutt, i med alvdeon och sen en flaska vatten. Bädda ner i mammas säng och ligga nära, nära hela natten. Han sov till strax innan nio i morse, och vaknade så gott som feberfri. Tio minuter senare hade han hög feber, och efter ytterligare tio minuter var febern nästan borta. Så har det hållt på hela förmiddagen.
Jag har en otäck känsla att sjukomgång nr 6 kommer att vara jag. Jag fryser och har ont i hela kroppen. Hoppas bara att det håller sig borta tills trollen åkt till pappa. Sen kan jag bädda ner mig i soffan och vara sjuk hela helgen, det gör mig ingenting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar