Det är jag, tjockkatten som ligger och sover på golvet, radion och Rasmus som stängt in sig på rummet och surar. Vi var inte överens idag så nu är han sur.
Och på sätt och vis saknar jag inte trollen minsta lilla. Det är så skönt att kunna sitta ner i lugn och ro på eftermiddagen med en kaffe och ingen som kommer hela tiden för att berätta något, vill ha hjälp med att klä på en docka eller spiller pärlor över hela golvet. Men samtidigt saknar jag dem något otroligt, för lägenheten är bara en lägenhet och inget hem när de inte är här. Det känns i hela kroppen att det är något som fattas.
Nu ska jag fortsätta att njuta av kaffet, läsa bloggar och vänta på att trollen ska komma hem så vi kan ha kramkalas.



Inga kommentarer:
Skicka en kommentar