Tack snälla, söta

Efter mycket ångest och tårar så löste sig allt till slut. Kim bor rakt över gatan från Rasmus skola, som ligger i andra änden av stan hemifrån mig. Jag pratade med Kim om saken, och han sa att om de blir för trötta och inte orkar, så kan jag helt enkelt gå rakt över gatan och lägga dem i deras sängar hemma hos honom. En sten föll från bröstet, och jag kan fortsätta livet utan att bryta löftet till min älskade ängel.