I helgen ska jag iväg med kära mamsen för att månadshandla. Jag måste vara lite konstig, för jag gillar att göra det. Gå runt och plocka ner saker i vagnarna (ja, jag behöver två vagnar när jag handlar) och pricka av på listan. Antar att det har med mitt lilla kontrollbehov att göra. Det som inte är fullt lika kul har också med kontrollbehovet att göra, kostnaden.
Det börjar med att jag hemma sitter med gamla kvittona för att se vad det kostar. Skriver fint efter varje sak hur mycket det kommer att kosta, vilket gör att jag på öret kan räkna ut hur mycket det kommer att gå på. Men det stannar inte där. Oh nej. Trots att jag vet hur mycket det kommer att gå på, så måste jag ändå gå i butiken och räkna också. Så jag går där med mina vagnar, plockar ner, prickar av och räknar med miniräknaren i mobilen.
Sen har vi en liten del till i det hela, det tillkommer ju hela tiden saker på inköptslistan. Oj, saften är på väg att ta slut, bäst att skriva upp Oj, Leo behöver ny tandkräm, bäst att skriva upp. Så jag kontrollräknar min förbannade lista minst en gång om dagen.
Men nu slipper jag det. Ska ju ändå maila inköpslistan till mamma på fredag, så skriver hon ut den på jobbet och tar med sig. Så jag var så smart och gjorde en sån fin lista i Exel. Det finfina med det är att då behöver jag inte ens kontrollräkna. Och eftersom jag är övertygad varje gång om att jag räknat fel så blir det ännu mer viktigt med att räkna i butiken. Men nu skriver jag bara in en liten formel, så räknar Exel åt mig.
Och den här gången när vi storhandlar ska jag köra med självscanning. Då slipper jag gå och räkna i butiken, för det gör scannern åt mig. Gud vad jag älskar när teknologin underlättar för oss kontrollgalningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar