21 december 2010

Julstämning

Det bästa jag vet är julen. Då förvandlas jag till barn på nytt och ska känna och klämma på alla paket och har svårt att sova kvällen innan, precis som alla barn.

Men inte i år. Tanken på julen har istället gett mig ont i magen och jag har helst bara velat hoppa över fredagen. Anledningen är exet. Sen jag fick höra att han skulle vara med under julklappsöppningen (som hos oss tar några timmar) så har jag mått pyton. Tanken på att tillbringa den bästa dagen på året med en människa som jag hatar så mycket har ju inte gjort att mitt mående förbättrats. Men så har jag ju trollen att tänka på.

Men så kom jag att tänka på att jag ju inte ens har sagt något om att pappa ska vara med och fira jul. Så idag sa jag åt dem att pappa kan ju komma hit på juldagen med deras julklappar, så får de öppna paket två dagar i rad. Och det var helt ok med dem. Och då kan ju jag hålla mig i ett annat rum när han är här, vilket hade varit omöjligt om han hade varit med på julafton.

Så jag skickade ett sms till honom om att han kan komma hit på juldagen, för att jag klarar inte av att fira jul med honom. Men då var det ju synd om barnen som inte skulle få träffa pappa på julafton. Men det är inte det minsta synd om barnen, för de bryr sig inte om de träffar pappa på julafton eller juldagen. Och hur kul skulle det vara för barnen att tillbringa julen med en mamma som mår pissdåligt? För sånt märker de på en gång, barn är känslobarometrar.

Så jag upplyste honom om att barnen är helt med på det för jag har redan pratat med dem, och att det faktiskt är han som har sett till att det är så här. Det är hans handlingar som har gjort att vi sitter i den sits vi sitter i och att han sen bara lutat sig tillbaka och låtit mig reda ut allt. Han har inte gjort nånting för att hjälpa till. Inte ens när jag frågade om jag fick låna strumpor och varma tröjor till Leo för att jag inte hade råd att köpa det för att vi gick flera tusen back. Då fick jag några par strumpor av honom som alla var för små, och tre tröjor varav en var för liten, och den andra inte det minsta varm. Så mycket har han ansträngt sig.

Men nu är min julstämning funnen och jag längtar tills julafton. För nu får jag tillbringa den med min familj som jag älskar över allt annat.

Follow Liliths liv och leverne

Inga kommentarer:

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...