Att vara sex år och inte veta hur man ska hantera sina känslor

För att undvika onödigt tjafs här hemma mellan trollen om vem som ska få sitta bredvid mamma vid middagen, vem som ska välja sago-cd när de ska sova och allt annat som de kan tänkas tjafsa om så har vi gjort så att de får bestämma varannan dag.

Så idag efter att vi hade läst Ronja efter sexårs så valde Maja att spela på Nickelodeon eftersom att det är hennes dag. Leo ville då titta på Winx och jag pysslade med mitt. Så mitt i allt så bestämmer sig Maja för att hon vill inte alls spela, hon ville titta på tv. Jag förklarade då att hon redan hade valt när hon bestämde sig för att spela, och jag inte bara kan stänga av filmen för Leo för att hon råkar ändra sig.

Fröken fick då ett hysteriskt utbrott medans jag stod och lagade mat, och hon gapade och skrek om att det är orättvist, det är ju hennes dag och allt hon skrek. Jag försökte flera gånger att förklara att ja det är hennes dag, och hon valde att spela och då har hon valt och får hålla sig till det. Men hon fortsatte att gapa och skrika så det slutade med att jag skickade in henne på sitt rum och sa att hon kan stanna där tills maten är klar.

Såna här episoder får hon med jämna mellanrum, och allt började när allt med hennes pappa hände. Jag vet att det är hennes sätt att få ur sig all sin förvirring, ilska, frustration och ledsenhet. Innan allt hände så kunde hon bli lite sur, stampa med foten och så gick det över lika fort som det hade kommit. Och jag är så trött att det är jag som får ta allt. Jag får ta hennes dåliga mående och försöka att komma på ett bra sätt att hantera allt. Det är jag som får trösta när hon är ledsen för att hon saknar pappa, jag som får ta när hon blir arg över småsaker.

När maten var klar så gick jag in på hennes rum och satte mig hos henne på sängen och förklarade åter igen att hon valde att spela och då är det inte rättvist mot Leo att vi stänger av hans film bara för att hon ändrar sig och det höll hon med om eftersom att hon hade setat där inne och lugnat ner sig.

Nu är allt frid och fröjd igen och hon sitter och spelar på Nickelodeon och är hur glad som helst. Jag däremot har ont i huvudet, en klump i magen och längtar efter att det ska bli dags för trollen att gå och lägga sig så att jag får bryta ihop. För jag bryter ihop varje gång hon släpper fram sina känslor och visar hur dåligt hon mår.

Om jag kunde skulle jag ta allt det som gör ont i dig, utan att tveka en sekund