04 februari 2011

Alla barn ska vara trygga

Idag när jag fixade och donade hemma så ringde telefonen. Det var polisen som ville hålla förhör på telefon om det som hade hänt. Efter att vi lagt på och jag mailat över bilderna på Leos märken till henne så började jag att fundera.

Sista tiden har Leo varit väldigt bråkig, både på dagis och hemma. Nästan varje dag när man kommit för att hämta honom så har man fått höra något han gjort, eller att han fått ett utbrott över nånting litet. Och det har varit samma sak här hemma. Han har drivit sin syster till vansinne, han har bråkat och betett sig illa.

Men sen han fick byta dagis i tisdags så är det som en helt ny kille. Han är snäll och omtänksam för det mesta, och speciellt mot Maja nu när hon är sjuk. Han har gett henne lyckotrollet när hon legat i soffan, och han smyger in efter dagis så att han inte ska väcka henne i fall att hon sover. Det går bra på dagis, inga bråk eller utbrott.

Jag har ju hela tiden trott att han reagerat på allt det här med deras pappa, att det är därför han varit så bråkig. Men i såna fall hade han ju fortfarande varit så även efter att han fick byta dagis. Det måste ju ha berott på att han inte trivdes på dagis och känt sig otrygg redan innan allt strul i måndags.

Jag är så glad för hans skull att han nu kommit till ett ställe där han känner sig trygg och kan ha kul. Där personalen har koll på barnen och aktiverar dem istället för att stänga in dem i lekrummet med bollar för att rasa av sig eller satt dem framför datorn. Min kille förtjänar det bästa, och det minsta man kan begära är att han ska känna sig trygg där han är. Och det verkar han att göra nu för han säger att det är det bästa dagiset i världen.



Follow Liliths liv och leverne

3 kommentarer:

whatthefuckdotcom sa...

Härligt att läsa :) Håller tummen för att det håller i sig och går framåt. Det låter som att byta dagis var helt rätt :)

Emmy sa...

Det är samma med mig, har inte ens gjort hälften av det som står på dagens lista...
Men så länge man har gjort något vettigt får man väl känna sig nöjd :)

Karin sa...

Du...
Visst kan man skriva vad man vill i sin blogg, men jag kände mig lie illa berörd nu.
Tänk på att hela världen kan läsa om dina barn och deras "kompisar".
Det här kändes lite för "avklätt" för att det skulle vara bekvämt tycker jag.
Ville bara att du skulle få veta hur andra männsikor kan reagera, för det är inte alltid man tänker själv på vad man skriver, och hur det uppfattas...
Hoppas allt löser sig till det bästa i alla fall! :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...