Äntlligen måndag

Idag känns det tusen gånger bättre, förutom att jag som vanligt vaknade med en hysterisk huvudvärk. Maja kom upp i natt igen och ville att jag skulle följa med in och stoppa om henne. Jag försökte att få henne att komma och krypa upp i min säng så att vi ska slippa springa upp hela nätterna, men det ville hon inte. Som tur var så vaknade hon inte fler gånger, så jag känner mig nästan utvilad.

Idag är fröken ledig från sexårs och ska åka och klippa sig, det kommer att bli minst fem cm som ryker och så ska vi tunna ur det. Det är verkligen på tiden. Det är nästan omöjligt att blöta håret längst in vid hårbotten för att hon har så tjockt hår.

Sen ska jag ringa skolkuratorn och säga att Maja behöver få börja gå hos honom igen. Hon sover dåligt, äter dåligt och har tappat gnistan i ögonen som hon hade förut. Sen har hon börjat att göra konstiga saker, som att stoppa ner ost i fickan. Det hittade jag igår när jag skulle tvätta och gick igenom hennes fickor. Och ungen gillar inte ens ost! Jag tror att hon försöker att få nån att se henne. Och hennes skolkuratorn är verkligen guld värd.

Idag ska jag även berätta för henne vad hennes pappa har gjort. Jag tror att det är anledningen till att hon beter sig som hon gör för tillfället, för att hon mår dåligt av att inte veta. Hon frågar flera gånger om dagen vad det är han har gjort, men jag har inte vetat hur jag ska förklara. Hur förklarar man narkotikabrott för en sexåring? Men mamma kom med ett bra förslag igår på hur man ska berätta det. Att droger är en slags medicin som är förbjuden och som man blir konstig av att äta, men att en del äter det ändå för att de tror att de mår bra av det. Så enkel förklaring så att jag inte ens har tänkt på det.

Så nu ska jag slurpa i mig mitt kaffe, ge trollen frukost och sen börjar dagen.

Det finns ingenting jag inte gör för dig