Jag fick kallelsen till mötet med min handläggare på familjeenheten idag med posten. Den sjätte April ska jag dit på möte så ska vi diskutera stödfamilj åt Maja och Leo. Jag håller tummarna för att det går bra och att det går fort. Jag mår rätt ok nu, men jag vet ju att det bara är tillfälligt. Jag vill ju bara det bästa för mina barn, och just nu är det bästa för dem avlastning för mig.
Och jag hade rätt om trollens pappa, han ringde inte utan jag fick skicka ett sms om att det var onsdag och han skulle ha ringt. Hans finfina förklaring, han var på väg till ett möte och hade dålig täckning. Eh, ringer man inte innan man åker då? Han vet ju att det absolut viktigaste just nu för honom är att återfå Majas förtroende, och det blir ju inte bättre av att han inte gör det han sagt åt henne att han ska göra. Ikväll sade hon att hon inte var säker på att pappa älskar henne. Jag förklarade att det gör han mest av allt i hela världen, men hon såg skeptisk ut.
Jag är helt övertygad om att han älskar både henne och Leo otroligt mycket. Det är inte där problemet ligger. Problemet är att han älskar sig själv mer och sätter sina behov före deras behov. Tills han börjar att omprioritera så kommer han inte att kunna ha en bra relation till sina barn, och det är något han förlorar massor på. Men hans ointresse för dem gör att jag bara blir mer och mer övertygad om att han valde vård istället för fängelse för att det är lättare. För jag har inte märkt någon förändring alls hos honom, och det kan man ju tycka att man skulle ha gjort efter två månader.
Tjockkatten har, peppar peppar, inte spytt sen strax efter lunch idag. Han har iofs inte ätit nåt, trots att jag ställde fram mjukmat åt honom, men han har inte ens hulkat och haft kväljningar. Så jag hoppas att han snart börjar att äta och dricka igen. Men jag tror att det han behöver mest just nu är vila. För tillfället ligger han på badrumsgolvet som är varmt och skönt p.g.a att vattenledningarna går precis under golvet så det känns som om det är golvvärme.
Själv sitter jag i myskläder och tittar på serier och konstaterar att trots att livet går upp och ner så är det just för tillfället inte så tokigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar