Det är lite mycket just nu, och eftersom jag är otroligt stresskänslig så får jag ångest av ingenting för tillfället. Därför blir det inte så kul att ha en massa saker inplanerade. Jag behöver min dagliga rutin. Ett litet avbrott här och där är helt ok, men inte att ha planer fredag, lördag, söndag, måndag, tisdag och torsdag. Så just nu ligger min stressmätare i topp.
Igår var vi på stan. Vi har ju börjat på hoppis och skuttis jag och småtrollen på lördagar. Och Maja vet ju att mamma har riktiga träningskläder, så det vill ju självklart hon också ha. Glöm det sa hennes mamma som vägrar slänga ut flera hundra på träningskläder som ska användas en gång i veckan och som hon troligtvis växer ut om några månader. Så vi kompromissade. Istället för ett par jazzpants för 300 kr så blev det ett par jympatajts från hm för 79. Och istället för ett par jympadojor för 349 (hon har kalle anka-fötter och kan inte ha vanliga skor från din sko utan bara dyra märkesskor) så blev det ett par hello kitty-sockiplast och ett par dansskor, båda inköpta på hm. Och hon kunde ju glömma en träningstopp för 300kr, en fin t-shirt från hm för 69kr funkar precis lika bra.
Ungarna uppförde sig exemplariskt på stan, men ändå var jag så otroligt stressad så jag vill bara skrika rakt ut och proppa i mig en karta atarax. Men för att uppmuntra Maja så lät jag henne välja vart vi skulle äta. Hon brukar alltid välja kinarestaurangen så det är lugnt. Där är det avslappnat och lugnt och jag kunde varva ner. Trodde jag, för skitungen valde McDonalds, en fredagseftermiddag. Där varvar man inte ner. Så när vi väl kommit hem och jag fått dem i säng så kraschade jag i datastolen där jag sen satt och pratade med Rasmus medans jag väntade på att få gå och lägga mig.
Och idag är det hoppis och skuttis, vilket jag ser fram emot, speciellt som det är första gången Leo är med, förra gången var det ju bara jag och Maja.
Imorgon ska vi till pappa och fira honom. När han fyllde var ju Maja sjuk, så vi åker dit och firar i morgon istället. Först buss sen tåg, och samma sak på väg hem. Vi kommer vara hemma långt efter barnens läggtid. Stress.
På måndag har jag läkartid. Byta från p-spruta till något annat.
Tisdag till apoteket och hämta ut medicin som är beställd och kommer in då, som jag egentligen skulle hämtat igår men som inte fanns inne.
Torsdag till polisen och skaffa nytt idkort. Mitt gick ut i november 2007 så det kan ju vara på tiden.
Plockar man ner det här så är det småsaker, men så många dagar med inplanerade saker funkar inte för mig. Men allt är viktigt så inget kan bokas om. Och jag känner redan nu att jag bara vill krypa ner under täcket och komma fram på fredag efter trollen är lämnade på dagis, men det funkar ju inte riktigt.
Så nu fokuserar jag mig på en timma i taget, tills på fredag. Då är det soffläge som gäller från det trollen är lämnade på dagis tills det är dags för sängen. Eller ja, med adhd så blir det soffläge i tio minuter tills det spritter i kroppen, gå upp och pyssla, titta tio minuter till, pyssla osv. Men jag njuter av tanken på att ligga i soffan en hel dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar