Ändring i planering ger stress som ger ångest

Dagiset verkar kanonbra och jag tror att Leo kommer att trivas. Till en början höll han mig hårt i handen när vi gick runt och tittade, men efter ett tag släppte han och sprang iväg och utforskade själv.

När vi hade tittat inomhus fick vi gå ut och titta. De är ute i alla väder, vilket uppskattas stort, eftersom på Leos gamla dagis så satt han nästan varje dag framför datorn när jag skulle hämta honom. De har en stor gård med massor med olika "lekstationer", gräs och träd. Och sen ser han till sexårs och Maja om hon är ute samtidigt.

Idag var det bara en rundtur så när vi var klara där gick vi hem och hämtade ryggsäcken och sen traskade vi till Lidl. Men så klart hade de inte den kycklingen jag ska ha (jag är jättekinkig vad gäller kyckling) så vi fick gå därifrån till ICA för att handla kyckling. På vägen passade jag på att ringa min boendestödjare och boka om från i morgon till på måndag, för imorgon efter Leo är klar på dagis efter lunch måste vi till apoteket för min sista sömntablett går ikväll.

Och eftersom jag ändå var på ICA så passade jag på att hämta ut tobaken eftersom jag har ingen kvar alls. Så jag hade hela ryggsäcken full, en kasse och en stor kartong med 1kg tobak och 1000 hylsor. Det var rätt jobbigt att gå hela vägen hem. För att inte tala om att det ändrade ju hela min planering så stress och ångest över det.

När vi kom hem stekte jag pyttipanna till lunch åt Leo samtidigt som jag hängde tvätt och värmde en matlåda åt mig. Sen åt vi lunch ihop. Det var mysigt att göra det bara han och jag.

Men jag var så slut av all omplanering och ändring av veckans planer att det bara var att gå och lägga sig med en bok. Jag klarar inte av att bara spontant ändra all planering för veckan. Det funkar inte för mig medan andra kan ändra sig i sista sekund utan några som helst problem.

Medan jag vilade roade sig Leo med att leka och titta på tv och äta frukt. Sen kom Maja hem från sexårs och när hon hade ätit upp sin frukt så gick jag upp. Och nu sitter jag här med en kaffe och har precis kört igång en omgång underkläder i tvättmaskinen. Huvudet känns fortfarande som om det består av bomull efter vilan så jag hoppas att jag piggnar till snart.

Så här känner jag mig: hängig men blommande