Sjukskrivningar, knark och kramkalas

Jag var så nervös idag när jag skulle träffa läkaren. Jag är alltid nervös när jag får en ny läkare eftersom de flesta verkar tro att jag bara hittar på så hela besöket går åt till att berätta hur det har varit från att jag var liten. Men den här läkaren var verkligen kanon. Han hade både läst igenom min journal och pratat med min psykolog. Så han ska skriva ett sjukintyg som gäller för hela terminen, så i ungefär sex månader är jag sjukskriven till en början så får vi se sen hur saker och ting är.

När jag var klar där så blev det en promenad till Lidl och sen hem och packa upp och direkt vidare för att hämta trollen. När vi kom hem blev det kramkalas för Rasmus var hemma. Vad jag har saknat min "lilla" kille. Lilla och lilla, han är ju 13 år och huvudet högre än vad jag är, men för mig kommer han alltid att vara min lilla.

Och idag får jag ringa fastighetsjouren igen. Elementet i Rasmus rum är iskallt, ingen värme där alls och de andra elementen är svala. Jouren kommer iofs bara att fixa dem i sovrummet, så jag får ringa gårdskarlen i morgon igen. Och jag som var så glad när rörmokaren hade varit här och vi hade det så varmt och skönt. Jaja, säg den lycka som varar.

Trollens pappas rättegång börjar i dag också. Ni kan ju läsa den här artikeln så kanske ni förstår varför jag känner så starkt emot honom som jag gör, och varför jag inte vill lämna trollen till honom. Hade jag fått som jag ville hade han fått livstid med vatten och bröd så hade han kunnat sitta där och ruttna för att han gjort så mot trollen. Och den miljön har mina barn befunnit sig i. Han säger att han aldrig umgåtts med dem de veckor han haft trollen men det tror jag vad jag vill på. Och om det faktiskt skulle stämma, så säger det ju en hel del om honom när han vet att det är ett olämpligt sällskap när man har barn men ändå väljer att umgås med dem. Ja, han har mycket att bevisa innan han ens får börja att ha dem över dagen.

Så nu ska jag ta en cigg, ringa jouren, dricka kaffe och sen är det dags att fixa mat. Jag är helt slut efter dagen som varit. Det tar otroligt på krafterna att gå och oroa sig så som jag har gjort över den här läkaren. Men nu har jag en sak mindre att oroa mig över, och kan lägga den kraften på att försöka må bättre istället.

Totalt slutkörd men på rätt bra humör ändå